Textkommunikation

Dotterna har i dagarna arbetat med ett arbete i Textakommunikation. Och jag har - som god mor- försökt att engagera mig i hennes arbete. Något som hon inte alltid uppskattat! Men det har i alla fall fått mig att tänka efter lite på just det här med textkomunikation. När jag pratar med någon, eller de pratar med mig, så hör man ju ofta på tonfallet om den som säger något är ironisk, glad, ledsen mm mm. När man skriver en mening så går ju inte samma sak att uppfatta.

Som tex i början på året, när jag skrev i en gästbok på en hemsida, att jag inte tyckte att den hundrasen har de finaste valparna i världen, utan att jag tyckte att Volpinovalparna är sötast. Anledning till att jag skrev det var att jag var lite besviken på att min ras inte nämndes över huvud taget, trots att det var meningen att det egentligen skulle göras. Samtidigt så ville jag inte göra allt för stor sak av det.

Detta resulterade dock i att jag blev kallad bl a "osmaklig", och blev en av anledningarna till att en lång vänskap vittrades sönder. Tråkigt. Och med facit i hand borde jag ju naturligtvis inte skrivit det om jag vetat att det skulla uppfattats på det viset.

Fast tillbaka till textkommunikation. Det är ett mycket större ämne än vad jag kunde tänka mig. T ex är ju just detta med bloggandet en slags textkommunikation, sms en annan och mej är ytterligare en tredje. Och detta är tre av de modernaste sorterna. Och en sak jag funderar över är just detta med de modernaste sätten. För där har "vi" ju börjat slänga in en massa "smajlisar" och gör rolig gubbar med hjälp av , : ; - mm mm. Och på det viset så hämmas ju skriftspråket.

Ha en fortsatt trevlig kväll, för egen del så blir det melodifestivalen!

Kram
Annica